CHARLTON

Igår på jobbet frågade nnågra när jag skulle göra pannkakor igen och ta till jobbet.
Jag sa att jag gör det till imorgon om du tar med dig nutella och du tar med dig sylt.

Så igår efter jobbet ställde jag mig i köket och stekte pannkakor för 8 pers. Eftersom det är så otroligt tråkigt att steka pannkakor så började jag - av någon konstig anledning - sjung apå Tom Jones låt It's Not Unusal. Jag kan ju inte texten men jag sjöng:

It's not unusal to have fun with anyone.
Lalalala
It's not unusal to be loved by anyo-ho-n
But when I see you haning around with anyone.
It's not unsusal to see me cry-hyyyyy. I wanna dieeeeee.

Sen kan jag absolut inte mer. Kunde inte ens nynna vidare. Så jag sjöng den delen om och om igen medan jag stekte ca 40 pannkakor.

Efter ett tag började jag även köra Charlton-dansen i väntan på att få flippa pannkakorna.
Jag vet inte, men det måste sett sjukt roligt ut med en fet, blek svensk i sub tretti åldern, stå i köket och sjunga för full hals och dansa fuldans (dåligt I might add) samtidigt som han flippar pannkakor.

Tur är nog att det är skyddad insyn till köket. Men mina flatmates undrade vad fan jag höll på med.