Jag var ju som sagt på konsert igår. Och jag hade köpt 3 biljetter eftersom jag trodde att jag lätt kunde få med mig två kompisar. Nu blev det ju så att alla var upptagna med besök från Sverige eller andra planer.
Så, när jag stod i kön för att komma in stod jag ju själv. Och det var ju inte så att jag stod med tre fysiska biljetter i min hand utan jag hade ett litet papper som det stod att jag beställt 3 biljetter.
Så när jag kommer in i Bush Hall och kommer fram till kassan lämnar jag fram pappret. De letar upp mig på listan och frågar - som man bör när en nisse köper 3 biljetter och kommer ensam - var de andra två är. Jag får panik och mumlar något att de blir lite sena och tror att jag kommit undan. Men neeej, såklart inte. Tjejen i kassan ber då mig skriva upp namnen på de som kommer sent. Mina icke-existerande kompisar. Så panik igen och drar på mig ett panik-psyko-leende och säger javisst.
Jag skriver ner mina flatmates namn och smiter in i lokalen fullt medveten att de namnen aldrig kommer strykas från listan.
Jag satte mig i baren och började planera på hur jag kunde smita ut bakvägen och gå in som Marco igen. Smita ut igen, köpa en hatt eller kanske fejkskägg och gå in som Jordi. Bara för att få namnen strukna från listan.
Men som tur var hade jag inte ätit på hela dagen och två öl in i mina planer så blev jag för full för att helt enkelt bry mig.
Ridå.
11/14/2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar